↑ Tillbaka till Varför fiber?

Mera fakta

År 2009 beslutade riksdagen att Sverige skall ha bredband i världsklass. Målet är att 90% av alla hushåll och företag skall ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s år 2020.

Hultsfreds kommun informerar om svar på frågan om det inte finns alternativ till fiber: Fiberkabeln är överlägsen vinnare över alla tänkbara alternativ!

De optiska fibrernas viktigaste fördelar gentemot koppartråd/koaxial är att:

  • De har mycket högre överföringskapacitet, nästan obegränsad (1 000 000 Gbit/s)
  • De är nästan avståndsoberoende, signalen kan nå >50 km utan försvagning
  • De är okänsliga för störningar genom exempelvis åska
  • De har inte samma begränsningar för symmetrisk överföring, dvs samma hastighet i båda riktningarna (download/upload), även om tjänsteoperatörer gärna erbjuder asymmetrisk överföring även på fiber, t ex 100/10 Mbit/s
  • De är billigare än koppartråd
  • De är tunnare än koppartråd
  • De är svåra att avlyssna eftersom optiska ledare inte avger elektromagnetiska fält på samma sätt som elektriska ledare gör
  • De har lång livslängd och kan användas även om sändar/mottagarteknik utvecklas
  • De är avsedda att användas för överföring av alla typer av data över långa avstånd. Kopparnäten byggdes för analog telefoni eller kabel-tv.

 

Jämfört med mobilt bredband 4G

  • Den operatör du väljer måste ha god täckning vid din bostad
  • Med en fiberbaserad access behöver du inte dela accessen. Kapaciteten i en 4G-station delas av alla som använder den. 80 Mbit/s blir snabbt 5 Mbit/s om många använder stationen samtidigt
  • Avståndsoberoendet. 4G-signalen försvagas mycket snabbt när du kommer en bit ifrån masten.
    oftast har 4G mycket sämre upload än download
  • Teoretisk överföringskapacitet. 4G-teknik (LTE) har en övre gräns, som bygger på radioteknikens begränsningar och i dagsläget ligger på ca 100 Mbit/s, med framtida LTE Advanced kanske 1Gbit/s
  • Alla teleoperatörer har infört max datamängd du får använda per månad, innan du måste betala extra för mer, surfa i snigelfart eller avstå helt. Idag (2015-04-07) varierar maxvolymerna från 40 – 100 GigaByte och abonnemangen med de högsta volymerna kostar 399 kr/mån (Tele2).
  • Att titta på HDTV (t.ex. via Netflix) drar ca 2,8 GigaByte/timme, månadspotten 100 GB tar slut efter knappt två veckor (vid 3 timmar per dag om bara EN nyttjar tjänsten).

 

Och i praktiken – vad ska man välja?

Om du har turen att få ett erbjudande om att ansluta din fastighet med fiber, så har du i alla fall ett val. Många, många är än så länge utlämnade åt äldre eller svagare teknik, som inte kommer att kunna konkurrera med fibern i längden.

Bytet till fiberteknik för fast anslutning av villor, flerfamiljshus och företag måste göras förr eller senare. För de flesta företag kommer god digital kommunikationsteknik att vara en överlevnadsfaktor. Och då är en fiberanslutning den absolut bästa lösningen. Kostnaden är för dessa företag försumbar i förhållande till nyttan.
Ur teknisk synvinkel är alltså fibern oslagbar, men är det ekonomiskt försvarbart?

Som privathushåll har man kanske inte ännu upplevt behovet av bättre datakommunikation. ”ADSL eller internet via kabel-TV fungerar tillräckligt bra, TV tar vi emot via Boxer, parabol eller kabel-tv nätet, och telefonin har vi löst med både fasta och mobila abonnemang, eller bara mobilabonnemang.

 

Är det värt nästan 20000 kr att få in en fiberkabel till villan? Och svaret är JA för de allra flesta! Därför att:

  • Det är en långsiktig och prisvärd satsning på fastigheten, jämförbar med installation av värmepump, eller omläggning av taket
  • Behovet av digitala tjänster för alla som vistas i fastigheten kommer att öka. Inte bara en dator och en TV-apparat, utan 10-tals apparater vill samtidigt utnyttja bredbandet (många TV-apparater, ljudanläggningar, datorer, surfplattor, smarta telefoner, larm/övervakningsutrustning osv). Och varje apparat vill ha tillgång till mer och mer kapacitetskrävande tjänster som HDTV, hemladdning av filmer, ljudböcker, multimediala kurser online, videosamtal/konferenser med mera. Du och dina gäster behöver inte belasta det mobila bredbandsabonnemanget och urholka månadspotten, eftersom man kör via hemmanätet så ofta man kan.
  • De flesta nätleverantörerna erbjuder finansiering av anslutningsavgiften, och många banker lämnar mycket förmånliga lånevillkor för den här typen av fastighetsinvestering. De har insett betydelsen av fiberanslutningen vid värdering av fastigheten.

 

Jämför med när elnäten introducerades. Många var övertygade om att de aldrig skulle behöva el i stugan. Det fanns ju vedspis och fotogenlampor och utvecklingen gick framåt – man kunde till och med köpa fotogenkylskåp! Då var det svårt att förutse hur bekvämt och i vissa fall nödvändigt det skulle bli med elektricitet – radiomottagare kopplade upp minsta torp med yttervärlden, tvättmaskinen revolutionerade hushållsarbetet, och sedan 1960-talet har hemmen översvämmats med nya elektriska bekvämligheter, som vi inte förstår hur våra farföräldrar klarade sig utan.

Just nu pågår ett gigantiskt teknikskifte. Alla experter vet att optisk fiber är det enda framtidssäkra alternativet. Utan fiber kan man inte fullt ut dra nytta av det moderna samhället.

Andra tekniker är på väg bort eller kommer bara att fungera som komplement. Framtidens kommunikation kommer att baseras på fiberteknik för fasta anslutningspunkter, och mobila lösningar för att skapa frihet och rörlighet i användandet av digitala tjänster.

Valet är ganska enkelt – blicka framåt och investera i din fastighet!

 

Men man lär ju kunna få mer än 100 Mbit/s bredband via kabel-tv nätet?

Om din villa redan är ansluten till ett kabel-tv nät, och din kabel-tv leverantör erbjuder höga hastigheter till jämförbara priser så har du förstås andra faktorer än erbjuden hastighet att ta ställning till om du får ett erbjudande om fiberanslutning. Kabel-tv näten som också används för bredband bygger ofta på en blandning av fiber- och kopparkablar (HFC) just på grund av de begränsningar som nämns för koppartekniken ovan, och för att näten från början endast var tänkta för envägskommunikation.

Med smart teknik i båda ändar av kablarna (DOCSIS) har man kommit upp i mycket höga överföringshastigheter.

Så ditt val kommer inte att baseras på om du kan beställa 100 Mbit/s eller inte. Hur värderar du lokal service, utbudet av tjänsteleverantörer och priset på deras tjänster, symmetrisk kommunikation, framtida behov av ännu högre bandbredd, förstärkning av fastighetsvärdet om den är fiberansluten o.s.v?

http://www.hultsfred.se/artikel/finns-det-inga-alternativ-till-fiber/

 

IT-kommissionen framhåller: Fiber ett måste

I jämförelse med den överföringskapacitet som fiberoptiska kablar kan erbjuda förbleknar alla andra alternativ. En enda optisk fiber, tunn som ett hårstrå, kan idag överföra bortåt 3200 miljarder bitar (3200 gigabit eller 3,2 terabit) per sekund, motsvarande mer än 50 miljoner vanliga modem eller mer än 5 miljoner ADSL-anslutningar. En fiberkabel innehåller vanligen ett knippe om cirka 100 stycken fibrer. Det ger, redan med dagens teknik, en i praktiken obegränsad kapacitet.

Observera uttrycket ”redan med dagens teknik”. Det är nämligen inte fibern i sig som sätter gränserna för vilken kapacitet som uppnås, utan den utrustning som sitter i ändarna. När utrustningen utvecklas hänger kablarna med, så att säga. Optiska fibrer kan dessutom dras många mil innan signalen måste förstärkas. Fiber är därmed en mycket framtidssäker investering.

Den allra snabbaste kommunikationen som finns för kopparkablar är i jämförelse omkring 10 gigabit per sekund över kortare sträckor i storleksordningen tiotals meter. I de fallen används oftast Gigabit Ethernet (vilket är ett kommunikationsprotokoll som inte är bundet till vilken fysisk form av kabel som används), men denna teknologi är fortfarande under utveckling. I telefonnätet, som också använder koppar närmast abonnenten, används idag ADSL vilket ger mellan en halv och ett par megabit per sekund med räckvidden några kilometer. De allra mest avancerade trådlösa alternativ som finns klarar som bäst en tiondels (0,1) gigabit per sekund över en sträcka på ett antal kilometer. Slutligen förekommer utveckling av teknologi för dataöverföring via elnätet, s.k. PLC, där man talar om 3 Mbps. Men inom det sistnämnda området förekommer också problem då elnät inte är byggda för de höga frekvenser som behövs för högre överföringshastigheter och därmed ger ifrån sig radiovågor som stör annan radiotrafik. Ingen av dessa teknologier är således någon kandidat för stamnätets krav på långa sträckor och riktigt höga överföringshastigheter.

Någon slags framtida mobilkommunikation är heller inget alternativ, eftersom det bara fungerar den korta distansen till närmaste basstation. Tvärtom skulle den kraftigt växande användningen av mobiltelefoner inte ens vara möjlig utan fiberbaserade nät som knyter ihop alla basstationer med varandra och med kringliggande nät. Därmed blir istället det bredbandsnät som IT-kommissionen föreslår, tack vare sin öppna och heltäckande karaktär, en perfekt infrastruktur även för nästa generations mobila kommunikation.

IT-kommissionen gav under 2000 ut rapporten ”Generell vägledning till framtidssäker IT-infrastruktur”. Vägledningen riktar sig till kommunernas utbyggnadsprocess och personer med ansvar för planering, utbyggnad, samordning och anläggning av IT-infrastruktur. Vägledningens syfte är att vara ett stöd i processen att planera och genomföra utbyggnaden av en framtidssäker IT-infrastruktur som grund för olika tillämpningar.

http://www.itkommissionen.se/bredband/